Någon gång under förra veckan på ett besök på biblioteket kunde jag inte låta bli att titta i svenska datorvärldens egen skvallertidning, Computer Sweden, och fann för en gångs skull en intressant artikel: en intervju med Jacob Palme om bland annat KOM-systemet.

KOM var ett tidigt elektroniskt konferenssystem, ungefär som en blandning av privat e-mail, IM-system och forum i stil med Usenet, då det innehöll alla möjligheter till kommunikation och hade väldigt snabb turn-around för inlägg och kommentarer.

Jag har tidigare skrivit lite kort om KOM-systemens historia, för ett helt annat syfte. I texten ingår exempel på KOM:s epokgörande användargränssnitt. Texten är emellertid på engelska, så jag tog mig friheten att översätta även gränssnittet:

http://hack.org/mc/writings/kom.txt

Förhoppningsvis ger den där texten läsarna åtminstone någon slags uppfattning om hur KOM upplevdes (och fortfarande kan upplevas, se nedan). Det hade en känsla av närvaro, som ännu idag få system har. Alla kommandon fanns tillgängliga överallt, till skillnad från de i jämförelse hatade menysystem som somliga andra konferenssystem hade.

Tyvärr var CS:s intervju med Jacob Palme, som tillsammans med Torgny Tholerus alltså var skaparna av ur-KOM, väldigt ytlig. Författaren Anders Lotsson hade dessutom missuppfattat en del saker och av någon anledning (brådska?) inte heller kontrollerat med andra källor.

Den mest anmärkningsvärda missuppfattningen Lotsson gjorde var att indirekt påstå att KOM snurrade på en IBM 7090! Jag skrev och frågade honom och hans svar var "Jag antar att Jacob glömde att nämna övergången till PDP, och när han senare talade om 'systemet' antog jag att han menade samma hela tiden".

En 7090 var transistorversionen av den tidigare elektronrörsbaserade IBM 709. 7090 lanserades i slutet av 50-talet. Väldigt få personer körde något som ens liknade något så interaktivt som KOM på en 7090! Det stora undantaget är möjligen CTSS, ett av de första operativsystemen i skapligt modern bemärkelse, som utvecklades för en kraftigt modifierad IBM 7094. CTSS, Compatible Time- Sharing System, gav förresten indirekt sitt namn till ITS, Incompatible Timesharing System, ett operativsystem som ligger tungt i hackerhistorien.

Observera att Lotsson själv skriver så här om interaktivitet: "Interaktivitet var det inte tal om". Där borde han ha insett att det inte var på FOA:s tidiga 7090 som KOM kördes. Eller har Lotsson kanske aldrig kört ett KOM-system?

KOM körde alltså inte på 7090, utan på DEC:s PDP-10-familj, först under operativsystemet TOPS-10 och senare på det helt orelaterade TOPS-20. KOM var skrivet i MACRO-10, en assembler för PDP-10, och alltså inte särskilt portabelt. Jag är tämligen säker att samma sak gällde för VIDED, som också nämns i artikeln, som alltså inte heller var utvecklat för IBM 7090.

KOM-kulturen och -gränssnittet spreds så småningom bortom ur-KOM på Stockholms datacentral QZ. Jag tror den första KOM-klonen för mikrodatorer kan ha varit MikroKOM, som skrevs i Turbo Pascal för CP/M och senare flyttades till MS-DOS. Hela svenska BBS-kulturen blev så småningom ganska KOMifierad.

Det var väldigt vanligt att mer diskussionsbetonade BBS:er var KOM-system i Sverige. Tyvärr spred det sig knappt bortom landets gränser, även om det fanns några installationer av ur-KOM även på PDP-10:or i andra länder.

MikroKOM följdes av många andra KOM-kloner, där den kanske mest kända blev Ulf Hedlunds TCL --- The Common Link, också den för MS-DOS. Den mest kända installationen av TCL var troligen var Ulf Hedluns egen BBS Common, ett flerlinjesystem i Stockholm.

Två senare KOM-system till mikrodatorer var NiKOM och NT (Nice Touch) till Amiga. De var mycket vanliga bland BBS:er under tidigt 90-tal och minst en NiKOM körs fortfarande i form av Fabbes BBS. TCL var troligen vanligare lite tidigare.

Det finns än idag KOM-system. Det KOM-system med flest körande installationer är antagligen client/server-baserade LysKOM. LysKOM utvecklades av medlemmar av den akademiska datorföreningen Lysator på Linköpings universitet när KOM-installationen på LINUS (en DEC 2065, också en PDP-10, på LiU) skulle tas ner.

LysKOM-projektet har sin websida här:

http://www.lysator.liu.se/lyskom/

Den största LysKOM-installationen är antagligen den på Lysator. Just i skrivande stund är sammanlagt 92 aktiva användare synliga i Lysators LysKOM av totalt flera tusen användare.

Ett annat modernt KOM-system är Java-baserade OpenKOM som åtminstone det nyuppstådda Common kör.

Jacob Palme har samlat på sig lite KOM-folklore i form av texter från gamla möten i ur-KOM på QZ som visar lite på hur det var:

http://people.dsv.su.se/~jpalme/qzkom/

Jacob har också skrivit en rapport om ur-KOM:s historia:

http://people.dsv.su.se/~jpalme/s1/history-of-KOM.html

Lysators historiaprojekt har scannat manualen till KOMv6, den sista versionen av ur-KOM:

http://www.lysator.liu.se/lyskom/nostalgi/kom6gm/

Det har till och med forskats om KOM, men i min mening missade forskaren tyvärr en av de stora poängerna med KOM: mötena! I stället handlade forskningen framför allt om brev mellan KOM-användare. Se Kerstin Severinson Eklund: Dialogue processes in computer mediated communication. A study of letter exchange in the COM system från Linköpings universitet.