Anarkister på nätet Mikael Cardell (mc vid lysator.liu.se) 1994-09-28 För ett tag sedan läste jag på sidan två i tidningen Expressen om kritik mot datorer och datornätverk från vänsterhåll. Efter att ha kontaktat tidningens chefredaktör Olle Westberg per sladdpost och hört efter varifrån kritiken kommit, och efter att ha skickat in en ganska uppretad insändare på samma sätt, fick jag reda på att den lilla notisen på sidan två kom sig av att någon på kultursidorna i Dagens Nyheter hade påpekat att det var fel att satsa pengar på utveckling av datorkommunikation när denna kommunikation ändå bara skulle komma att användas av sådana med pengar. Befogad kritik i mitt tycke. Det är klart att datornätverk och datorer i allmänhet används mer av kapitalet. Av just den anledningen behövs mer resurser för att föra datorer och datornätverk till folkets nivå. Det är också en kritik från vänster, även om Olle Westberg inte ville publicera den sortens vänsterkritik. Datorer åt folket! Hackerhistoria Ända sedan de första datorerna utvecklades har seglivade byråkrater försökt hindra användandet av dem. De tidigaste datorerna omgavs av ett prästerskap i vita rockar. Dessa präster var de enda som fysiskt fick röra Den Heliga Maskinen. Vi vanliga dödliga fick stå i kö med våra hålkortspackar och vänta på att få lämna fram dem till datorns ställeföreträdare. Någon dag senare, om allt gick väl, fick den dödlige tillbaka resultatet, utan att någonsin ha direkt tillgång till maskinen. Hackare, alltså personer som anser datorn vara det ultimata kreativa verktyget, har i alla tider försökt komma förbi byråkrati som förhindrar kreativ lek med dessa makalösa maskiner. Hackarkulturen under 1950-talet kring Technical Model Railroad Club och en av de första datorerna vid Massachussets Institute of Technology, TX-0, var antagligen de första som uttryckte denna önskan att direkt uppleva maskinen och dess under. Denna hackarkultur är på inga sätt död, även om det gått röta i ordet ''hacker'' och allt fler bedragna tror att det betyder någon som bryter sig in i andras datorer. Hackare är alltså sådana som anser att det kreativa lekandet vid datorn är magnum bonum --- det högsta goda. Det är en person som ständigt söker nya intellektuella utmaningar och framförallt finner dem i programmerandet och utforskandet av datorer. I Sverige lever denna kultur kanske framförallt kvar i datorföreningarna vid universiteten och högskolorna där Lysator i Linköping, Ludd vid Luleå tekniska högskola och Stacken vid kungliga tekniska högskolan är exempel. Hackarkulturen finns idag över hela världen och strävar fortfarande, efter snart femtio år räknat från TMRC på MIT, efter direkt tillgång till konstmaskinerna och en stimulerande debatt kring dem. Det är bara naturligt att denna kultur också kräver total tillgång till datornätverk som Internets stora nätverk av nätverk. Självklart skall alla ha tillgång till något som på ett så radikalt sätt kan förbättra deras liv. Etik Hackare av den gamla skolan har funnits på de globala datornätverken sedan de byggdes, ja, kanske kan man säga att näten har byggts av hackare. Vi hackare vet vad det innebär att ha tillgång till elektronisk post, diskussionsfora av alla slag och billig direktkontakt med andra datorer, och människor, världen runt. Allt sedan ARPANET på 60-talet, det som långt senare utvecklades till det som idag kallas Internet, har hackare surfat nätet och använt det på sitt sätt för att främja sin egen etik --- en etik som har sammanfattats så här av Stephen Levy i sin bok Hackers: Heroes of the Computer Revolution: - Tillgång till datorer och information skall vara fri. - All information bör vara fri. - Lita inte på auktoriteter --- stöd decentralisering. - Hackare bör bli dömda efter sitt hackande, inte efter boguskriterier som examina, ålder, ras eller position. - Du kan skapa konst och skönhet med en dator. - Datorer kan förändra ditt liv till det bättre. För att främja sådana, i grunden anarkistiska, syften fungerar de globala datornätverken utmärkt. Näten skapades en gång i tiden framförallt för att forskare skulle kunna utnyttja dyrt inköpta datorer över hela USA, men kom från början genast att främst användas för leveransen av elektronisk post. Privat post var från början det stora användningsområdet, men ganska snart kom någon på att man kunde låta breven explodera ut till mängder av adressater. Den elektroniska brevlistan var född. Anarkistiska projekt på näten Den första brevlistan, om jag har korrekt information, var SF-LOVERS; en lista som framförallt handlade om Science Fiction i alla former. Man kanske kunde ha väntat sig att den första listan skulle ha haft partikelfysik eller biologisk forskning som sitt ämne, eftersom majoriteten av de som hade tillgång till de tidiga näten hade sådana yrkesmässiga intressen. Så var dock uppenbarligen inte fallet --- man valde i stället att använda nätet för att diskutera sådant som man ansåg viktigare. På samma sätt har frihetliga socialister använt nätet --- för att nå ut till varandra och diskutera såväl teori som praktik, gemensamma mål såväl som schismer. Det finns en rad uttalat anarkistiska projekt i de globala datornätverken. Jag kan nämna några stora projekt som jag vurmar för. Först och främst borde det inte komma som en överraskning för någon, efter min tidigare framställning, att hackare världen över håller det högt om någon hackare vill visa sina likar ett vackert konstverk. Ett program, som någon just gjort färdigt (bortsett från det faktum att program aldrig blir färdiga) skall förstås gå ut i världen och göra maximal nytta för alla, utan kostnad. Självklart ser man då till att alla kan ta en kopia för sitt eget bruk. Det första stora ''anarkistiska'' projekt jag nämner blir därför helt enkelt den stora mängd fri programvara som finns tillgänglig på näten. En man som heter Richard Stallman, och är välkänd i hackerkretsar, har till och med startat något han kallar Free Software Foundation för ungefär tio år sedan. Inom detta FSF driver han, och många med honom, Projekt GNU som har som mål att framställa ett gratis operativsystem och alla de verktyg en generisk hacker kan tänkas vilja ha tillgång till vid sin terminal. Projektet har pågått länge nu och ett antal verktyg har framställts med makalös kvalitet. Jag kan nämna redigeringsprogrammet EMACS, som denna artikel författas i, GNU C Compiler, groff, ett program för att formattera dokument, GNU SmallTalk, kommandotolken BASH med flera. Det finns helt enkelt för många för att räkna upp dem alla här. Ett annat stort system är Linux, ett fritt operativsystem för PC, som kopierar funktionen hos Unix. Jag har skrivit merparten av denna artikel på en lånad maskin som kör Linux. Under Linux kör jag EMACS för att skriva detta och hacka lite på en FORTH jag sysslar med. Den är skriven i programspråket C och självklart nyttjar jag GNU C Compiler för att kompilera mitt program. När jag tänker efter finns det inte ett enda program jag behövt betala på den här maskinen, och ändå är åtminstone 90 MB av hårddisken fylld med program på den. Samma sak gäller min huvudmaskin hemma, en Sun 3/60, men där är faktiskt operativsystemet kommersiellt. Alla andra program är dock gratis, men ändå av mycket hög kvalitet. Allt är förstås lagligt. Oavsett vad man har för dator så finns det gratis program i massor tillgängliga på nätet och på elektroniska anslagstavlor lite överallt i landet. Det är inte svårt att hitta program man kan behöva. Varför betala för dyra kommersiella program när man kan få bättre saker gratis? Elektroniska böcker Förutom program så finns det alltså mycket mer på näten som kan vara av intresse för anarkister. Hit hör till exempel alla de stora biblioteksprojekten --- projekt som har som mål att ge ut olika slags böcker och allehanda texter gratis i elektronisk form. Det finns flera olika projekt med lite olika intressen. Här kan jag till exempel nämna det stora Project Gutenberg som har många klassiska böcker, inklusive Shakespeares verk och Alice i underlandet. Ett mindre projekt, beläget på datorföreningen Lysator i Linköping, kallas Projekt Runeberg. Målet här är att ge ut nordiska och baltiska texter i elektroniskt format. Det projekt som är av mest intresse för anarkister torde emellertid vara det som kallas Spunk Press. Spunk Press är ett litet alternativt ''förlag'' som ger ut gamla anarkistiska titlar och undergroundlitteratur i elektronisk form. Förlaget är nästan det enda som också koncentrerar sig på att ge ut nyproducerat material, framförallt med anarkistisk inriktning. Spunk Press ger just nu ut tre elektroniska tidningar, Practical Anarchy Online, GRIST Magazine On-line och Voices From the Net. Böcker strömmar också in, med upphovsrätten förgången, som Spunk Press ger ut på nytt och ger bort gratis. Jag representerade själv, som en av grundarna, Spunk Press på A-mässan i Göteborg häromsistens. Utrustad med ett par datorer och en bunt disketter planerade jag att skänka bort böcker. Folk som var intresserade fick helt enkelt pricka av vad de ville ha från en katalog och få en diskett kopierad åt sig. Sedan fick de den disketten. Många hade inte egen dator hemma, men jag antar att de hade tillgång till en någonstans eftersom de tog emot disketterna med stor förtjusning. Brevlistor och elektroniska möten Fler saker som kan intressera anarkister på nätet är de olika diskussionsfora som finns tillgängliga. För anarkister är nog den holländska brevlistan anarchy-list, den amerikanska activ-l, Industrial Worker of the Worlds 1-union och det amerikanske anarkistnätverket aaa-web mest intressanta. Nyhetsgupperna alt.society.anarchy och alt.activism kan säkert också intressera några även om störningarna och den stora trafiken kan verka för mycket då och då. Det som diskuteras på dessa brevlistor är väldigt ofta, åtminstone när det gäller anarchy-list, helt enkelt anarkistisk teori. Ibland kan det rent av utmynna i ordkrig mellan uppretade teoretiker. Andra listor, som aaa-web, är mer inriktade på verkliga aktiviteter och planerandet av aktioner. Ofta är också aaa-web en veritabel alternativ nyhetskanal, även om det finns bättre kanaler, som New York Transfer, för den saken. Till exempel kan jag nämna att jag kort tid efter det zapatistiska upproret i Chiapas var i besittning av en bunt kopior av upprorsmakarnas manifest. Senare fick jag hela tiden rapporter från zapatisterna och folk som på ett eller annat sätt stödde dem. Över aaa-web planerades också aktioner att stödja zapatisterna och jag var i kontakt med ett flertal personer som var på väg till Mexiko utrustade med saker och information som kunde stödja upproret. Allt ordnades och planerades över nätet. Självklart kan en brevlista som aaa-web inte kallas säker på något vis; om CIA eller någon annan organisation ville veta vad som försigick kunde de, liksom vem som helst, bara prenumerera på listan som ytterligare en adressat. Av den anledningen är det förstås klokt att avhålla sig från direkt kriminella aktiviteter eller uppmaningar till sådana, åtminstone i klarspråk. Kryptering är alltid ett alternativ och det finns många bra gratis krypteringsprogram tillgängliga. Det finns inte ännu, men om det blir mer svenska anarkister på nätet kan säkert en brevlista för svenska sådana också komma att skapas. Det är bara det att någon skall ha ork att driva den. Själv driver jag tre listor hittils och det tar alldeles för mycket tid, men om det finns bra med intresse kan jag säkert låta mig övertalas till att ta hand om ännu en lista. Spridande av missionen Mycket kan göras för att vi skall bli fler svenska anarkister på nätet. Själv har jag samlat ihop tiotals gamla terminaler, alltså skärmar och tangentbord utan egen ''intelligens'' som man använder för att koppla sig till en dator, och skänkt bort till sådana jag ansåg behövde dem. Jag har också hjälpt folk att skaffa begagnade modem, den apparat en terminal, eller en dator, behöver för att tala med en annan dator över telefonnätet. Totalkostnad för de människor jag hjälpt komma i kontakt med andra via datornätverk uppgick till circa 300 svenska enkronor för ett begagnat modem. Sedan tillkommer lokalt telefonsamtal för att komma i kontakt med en dator med ett konferenssystem. Det finns mängder av elektroniska anslagstavlor, eller baser, i alla städer i Sverige. Bara i Linköping, där jag kommer ifrån, finns nog omkring 300 stycken baser [MC långt senare: Troligen typo: 30 eller mindre låter mer troligt] som är tillgängliga för alla som ringer till dem utan kostnad. Många av dessa baser har möjlighet att vidarebefordra elektroniska brev till de stora datornätverken även om de själva inte hänger direkt på dem. Det finns förstås också ett antal kommersiella konferensystem som tar ut avgifter från sina användare. För att få direkttillgång till datornätverk är man som privatperson, åtminstone idag, hänvisad till dessa om man inte råkar vara student eller anställd på ett universitet eller en högskola. Direktkontakt brukar vanligtvis betyda att man inte bara har tillgång till elektronisk post och diskussionsfora, utan också kan koppla sig direkt till alla andra datorer på nätverken, utan extra kostnad. Dessutom brukar man kunna ha tillgång till sådana konferensstjänster som Internet Relay Chat (IRC), där man kan prata i realtid med flera samtidigt närvarande personer. Just IRC och liknande tjänster är starkt beroendeframkallande om man är en informationssvulten anarkist. När jag själv var riktigt aktiv på IRC för några år sedan var jag inne jämt, även när jag fysiskt fanns i duschen. På den tiden fanns det vid varje givet tillfälle omkring 1000 personer inne i IRC. Nu har det vuxit till 5000. Nätet själv växer med omkring 1 miljon nya tillgängliga adressater för elektronisk post per månad! Det borde betyda omkring 40 miljoner adressater för tillfället. Adresser och telefonnummer Biblioteksprojekt Spunk Press Spunk Press Sverige c/o Linköpings Bokcafe Östgötagatan 18B LINKöPING Spunk Press International spunk@lysator.liu.se FTP Gopher: etext.archive.umich.edu pub/Politics/Spunk WWW: http://www.cwi.nl/cwi/people/Jack.Jansen/spunk/SpunkHome.html Project Gutenberg FTP: mrcnext.uiuc.edu Online Book Initiative FTP: obi.std.com Projekt Runeberg Sladdpost: aronsson@lysator.liu.se FTP: ftp.lysator.liu.se pub/runeberg WWW: http://www.lysator.liu.se Nyhetsgrupper (newsgroups) alt.activism alt.punk alt.society.anarchism alt.zines Brevlistor One union listserv@lever.com (''sub 1-union Förnamn Efternamn'' i meddelandet) AAA Web aaa-web-request@gnu.ai.mit.edu Anarchy Discussion anarchy-list-request@cwi.nl Punks punk-list-request@cs.tut.fi Zines listserv@uriacc.uri.edu (''sub zines-l Förnamn Efternamn'' i meddelandet) Konferenssystem och vägar till nätet SöderKOM Modem: (Logga in som ''konto'') Administratör: postmaster@skom.se IIS Modem: 08--7412898 Administratör: Jonas Eckerman, jonas@iis.bbs.bad.se Hackmaskinens KOM Modem: 013--210196 (Endast efter 2300! Logga in som ''konto'') Administratör: Mikael Cardell, mc%closet@lysator.liu.se KUAI Modem: 0290--23640 Administratör: postmaster@hofors.kuai.se Algonet Modem: 08--291166 Administratör: Ragnar Lönn, prl@algonet.se Telefon (röst): 08--7993011 Ange namn, adress telefon och önskat användarnamn på Algonet. Övrigt Free Software Foundation, Inc/Project GNU 675 Massachusetts Avenue Cambridge, MA 02139 USA Sladdpost: gnu@gnu.ai.mit.edu FTP: prep.ai.mit.edu New York Transfer (alternativ nyhestbyr) Sladdpost: postmaster@nyxfer.com