Filen senast ändrad: <2019-04-24 09:00:32>
MC, mc vid domänen hack.org
I den här texten har jag samlat lite tips om att leva med en vegansk livsstil med speciellt fokus på Malmö och Sverige.
Jag är vegan. Mina egna skäl för veganismen är framförallt etiska med ledstjärnan lidandeminimering kombinerat med intressebevarande. Som jag ser det är veganismen ett levnadssätt som går ut på att så långt det är praktiskt möjligt minska lidandet för andra medvetna varelser medan man fortfarande bevarar deras intressen (till exempel intresset för fortsatt liv).
För att leva som vegan har jag valt att inte använda animaliska ingredienser i min matlagning, inte använda klädesplagg av läder, silke eller ull och överhuvudtaget försöka avstå från produkter som har något att göra med utnyttjande av människor eller andra djur, till exempel hudvårdsprodukter som testats på djur eller varor tillverkade av barnarbetare.
Det finns många anledningar att följa vegansk kost men mitt eget engagemang går alltså utöver enbart kosten. Jag och många andra etiska veganer försöker också så långt det går köpa lokalt producerade och ekologiska produkter och väljer hellre rättvisemärkta produkter när det gäller importerade varor. Det faller sig också ganska naturligt att bojkotta somliga företag som är kända för dåliga anställningsvillkor eller hot och våld mot anställda.
En viktig poäng som Isabel Eriksson påpekade för mig i början av 2010 är att även om livsmedel är veganska och producerade under bra arbetsvillkor så kan de ändå vara etiskt tveksamma, till exempel innehålla den omdebatterade palmoljan, se till exempel världsnaturfondens artikel Palmolja: ett hot mot regnskogen och orangutangen.
Naturligtvis finns det uppenbara gränser där mitt levnadssätt krockar med vad som är möjligt för mig att kontrollera eller där jag inte längre kan överleva om jag väljer att avstå från konsumtion. Några exempel:
Alldeles säkert har de flesta råvaror jag köper växt på platser där de gödslats med djurgödsel eller till och med ben- eller köttmjöl. Det är svårt att få tag i råvaror som enbart gröngödslats. Det finns vad jag vet än så länge inte några markeringar för ”stockfree organics” eller kreaturslös odling i Sverige. Det är också en avvägning mellan ekologisk odling och den övergödning som verkar vara svårt att komma undan med konstgödsel. Vilket orsakar minst lidande? Jag vet inte svaret.
Den intresserade kan läsa Growing Green Organic Techniques for a Sustainable Future av Jenny Hall och Ian Tholhurst publicerad av The Vegan Organic Network.
Många produkter jag köper har fraktats med lastbilar som har läderklädsel och hanterats av människor med läderskor och läderbälten. Det är svårt för mig att kontrollera. Dessutom kan förstås produkterna överhuvudtaget har transporterats långt och bidragit till miljöförstöring.
Om jag på något vis kan påverka detta kommer jag förstås att verka för att till exempel bilar överhuvudtaget inte skall ha läderklädsel, samt förstås försöka minimera transporter överhuvudtaget.
Det går säkert att hitta massa fler exempel...
Det viktiga är vad jag kan göra för att minska lidandet. Är det möjligt att jag kan överleva och det inte ger mig något större lidande utan en viss ingrediens som orsakar lidande så väljer jag alltså bort den. Det är inte en svartvit situation med å ena sidan ”total frihet från lidande” och den andra sidan ”helvetet”. I stället är det fråga om en lång skala, där jag alltså gärna vill tro att jag gör så mycket jag kan för att skjuta fokus närmare mot frihet från lidande och intressebevarande för så många som möjligt.
Den här texten skrev jag ursprungligen som en hjälp för mig själv vid mina första trevande steg som nybliven vegan in transition 2004 efter att ha varit ovolaktovegetarian i många år. Texten är en slags sammanställning av åtminstone något av vad det går att göra för att leva veganskt. Den har fyllts på och förfinats många gånger sedan 2004. Jag hyser en förhoppning om att andra vegans in transition skall finna den informationsrik.
Kommentarer och tips mottages gärna. Skicka dem till mc vid domänen hack.org.
Vegansk kost saknar alla animaliska produkter. Till exempel finns i en vegansk kost inte kött, fisk, ägg, mejeriprodukter (mjölk, yoghurt, ost), honung eller bivax. Ingredienser som görs av slakteriavfall, som till exempel gelatin, ingår förstås inte heller i kosten.
Veganer avstår också från produkter som visserligen inte innehåller animaliska ingredienser men där sådana använts under tillverkningen. Några exempel på detta är benmjöl, husbloss (gelatin gjord på simblåsan på fisk), gelatin och äggvita som används under tillverkning av många viner och många anglosaxiska ölsorter.
En vegan äter grönsaker, rotfrukter, bär, spannmålsprodukter (ris, gryn, pasta, bröd), baljväxter och -produkter (bönor, linser, ärtor, sojamjölk, sojaglass, tofu), nötter, frön och vegetabiliska fetter och oljor.
En del brödsorter kan innehålla smör, mjölk eller ägg och är då alltså inte veganska. Bröd kan också innehålla emulgeringsmedel som kan vara gjort av animaliskt fett, till exempel E471, eller mjölbehandlingsmedel som kan vara animaliskt, till exempel amylaser. Brödet är då förstås inte heller veganskt.
En vegansk kost kan vara helt näringsriktig, med ett viktigt undantag: vitamin B12. B12 är ett viktigt vitamin som bland annat används för att bygga upp blodet och nervsystemet. Brist på B12 ger så småningom anemi (blodbrist), kan bli livshotande och kan ge permanenta nervskador.
B12 skapas av mikroorganismer och finns naturligt i till exempel kött och mjölk men det är inte visat att det i sin aktiva form finns att få från några vegetabiliska källor.
Det enda säkra sättet att få i sig B12 som vegan är därför med kosttillskott. B12 i dessa kosttillskott är vanligen tillverkad direkt av bakterier i bakterieodlingar och kommer alltså inte från kött eller mjölk men kontrollera för säkerhets skull på innehållsförteckningen och/eller kontakta tillverkaren.
Ett enkelt sätt att få i sig B12 är att dagligen äta multivitamintabletten Mitt val vegetarian som finns på Apoteket. Mitt val vegeterian innehåller inga animaliska ingredienser.
Brittiska Vegan Society har en längre text om B12. Den viktigaste poängen i den texten är:
Om du tar minst 10 mikrogram B12 varje dag eller 2000 mikrogram en gång varje vecka så är du säker på att få tillräckligt med B12.
För mer om vegansk näringslära, se den förträffliga boken Vegansk näringslära på vetenskaplig grund av Björn Petterson.
En kortfattad beskrivning av vegankost i jag-form: ”Jag äter ingen mat som har ingredienser från djurriket eller där djurdelar har använts vid framställningen. Exempelvis äter jag inte kött, ägg eller mjölkprodukter och dricker inte vissa vin- och ölsorter där djurdelar har använts för att klara drycken.”
Ett av mina barn är också vegan och fick vegansk skollunch mellan 2007 och vårterminen 2011. Efter det började han på en privat gymnasieskola som inte tillhandahåller vegansk kost, så han åt i stället hemma under något år.
Malmö skolrestauranger är ansvariga för maten till de kommunala skolorna i Malmö och gör alltså även vegankost. De kan nås på skolrestauranger vid domänen malmo.se.
Det finns en blankett som heter ”Anmälan om specialkost” som skall finnas att tillgå i skolrestaurangen. Fråga efter den. Den finns i skrivande nu också länkad härifrån:
http://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Stod-och-service/Skolmat/For-vardnadshavare.html
Fyll på blanketten i ”vegankost” även om det inte finns något färdigtryckt alternativ för det, låt målsman skriva under och skicka in.
En representant för Malmö skolrestauranger bad mig också ta kontakt med skolhälsovården eftersom det ligger på deras ansvar att informera elever och målsmän om näringslära. Resultatet av den kontakten var att jag fick några kopior av broschyrer om grundläggande näringslära.
Hårda vita tvålar görs vanligen med talg, alltså djurfett. Ett veganskt alternativ är olivoljebaserade tvålar eller tvålar gjord av till exempel förtvålad kokosnötsolja. Kolla dock på förpackningarna om det står att de inte är djurtestade.
Många schampon, duschkrämer och parfymer innehåller glycerol (ofta under namnet glycerin) som kan, men inte behöver, vara animaliskt. En del av dem innehåller också stearinsyra och derivat av det som också kan, men inte behöver, vara av animaliskt ursprung.
Duschkrämer och schampon med vegetabilisk glycerol finns bland annat från danska MacUrth. MacUrths produkter kan i Malmö köpas på hos Astrid och aporna. Urtekram har också en del vegetabiliska produkter, liksom Lush. Lush markerar tydligt på sina etiketter om produkten är vegansk.
Hudkrämer innehåller så gott som alltid stearinsyra och/eller glycerol. Det tyska företaget eco cosmetics GmbH (Obs! Flash-varning!) har också en vegansk hudserie med såväl hudkräm som solskyddskräm. Deras produkter finns till exempel på Astrid och Aporna i Malmö.
Vad gäller parfymer hade tidigare The Body Shop en serie av parfymer för båda könen som de garanterade inte var djurtestade. Sedan TBS såldes till L'Oreal, ökända för sitt djurtestande, vet jag inte vad som hänt med det.
Lush säljer veganska parfymer som inte är djurtestade under märket Gorilla Perfumes.
Tandkräm innehåller också ofta glycerol. Urtekram har tandkrämer utan glycerol men en del av dem innehåller i stället propolis från bin och är då förstås inte heller veganska. Urtekrams tandkrämer saknar dessutom fluor. Eldorados tandkräm innehåller ingen glycerol och finns att köpa på Hemköp.
Brittiska Kingfisher producerar en tandkräm utan animaliska ingredienser som inte är djurtestad. Den går att köpa på Astrid och aporna.
En del diskmedel innehåller också glycerol, antagligen för att de skall vara hudvänliga.
Diskmedel och rengöringsmedel överhuvudtaget har ofta som främsta ingrediens olika sorters tensider. Tensider är förädlat fett, så ursprunget kan naturligtvis vara animaliska fetter.
Ofta sägs på innehållsförteckningen för rengöringsmedel bara något i stil med ”10% anjoniska tensider” utan att säga något om varifrån de kommer eller vad det är för tensid. Vi har använt Grummes diskmedel utan parfym. Innehållsförteckningen för Grummes diskmedel finns på nätet.
Belgiska Ecover tillverkar växtbaserade ekologiska rengöringsmedel. Med ett undantag som innehåller mjölk är alla deras produkter veganska och inga produkter är testade på djur. Finns att köpa på Hemköp och Astrid och Aporna i Malmö.
Tandtråd är ofta behandlad med bivax. Tyvärr skriver inte tillverkarna ut någon innehållsförteckning på tandtrådsförpackningarna. Ett alternativ är att använda tandstickor av trä i stället.
Rakkrämer innehåller ofta glycerol av oklart ursprung. Märkning på rakkrämer är ofta dålig.
Bulldog-produkterna, som till exempel säljs på flera apotek, bär emellertid Vegetarian Society-märket och säger sig aldrig använda animaliska ingredienser eller testa på djur.
Ett intressant alternativ är att använda olivolja eller babyolja att raka sig med! Det är kladdigt men fungerar förvånansvärt bra. Olivolja är antagligen att föredra rent miljömässigt.
För en mer traditionell rakning med raktvål bör man vara uppmärksam på att raktvålar, precis som andra tvålar, ofta är gjorda av talg.
Raktvålar har annars fördelen att de räcker mycket, mycket längre än rakkräm. Beroende på storlek på tvålen kan det ta 6 månader upp till flera år innan den tagit slut, också så klart beroende på hur ofta du rakar dig.
Dr K Soap Company har raktvålar som är märkta som "vegan friendly". De finns att köpa på Gents både i butik i Helsingborg och på nätet.
L'Occitane har vegetariska raktvålar som dock innehåller honung och propolis men observera att L'Occitane de Provence trots tidigare Leaping Bunny-märkning numera har kontor i Kina och därmed har lagkrav på sig att testa sina produkter på djur! Se till exempel:
För rakning med raktvål är en rakborste ett krav, för att löddra upp tvålen ordentligt. Observera rakborstar traditionellt är gjorda av grävlingsstrån. Ett väldigt prisvärt alternativ är Body Shops syntetiska rakborste.
En del moderna rakblad är försedd med en kant med glycerol och annat för att bladen skall glida bättre. Var uppmärksam. Personligen använder jag i stället en klassisk säkerhetsrakhyvel (”säker” här betyder i jämförelse med rakkniv!) från Merkur (jag har en 34C och en 38C) och rakblad från japanska Feather.
Det tar en stund att lära sig raka sig med en sådan rakhyvel utan att skära sig, särskilt om man som jag rakar hela huvudet med hyvel, men det är värt det både ekonomiskt och med tanke på miljön.
Är man beredd att gå hela vägen till att använda rakkniv behöver man en strigel för att vässa den. The Well-shaved Gentleman säljer en vegansk strigel.
Läkemedel är antagligen det svåraste området för en vegan. Till att börja med är det ett lagbrott i Sverige att marknadsföra läkemedel som inte är testade på djur. Alla läkemedel, alltså alla preparat med visad effekt, som säljs lagligt är alltså djurtestade.
Det du som vegan kan göra på den här punkten är att arbeta för en lagändring och att stöda forskning om alternativ till djurförsök, till exempel genom donationer till stiftelsen Forska utan djurförsök och/eller egen forskning.
Djurförsök i Sverige kräver ett godkännande av en etisk nämnd. Förbundet Djurens rätt är remissinstans i de etiska nämnderna. Ett engagemang i Djurens rätt kan ge dig inblick i djurförsöken och möjlighet att stoppa djurförsök som nämnden inte bedömer som nödvändiga.
Många läkemedel kommer i gelatinkapslar. Det kan finnas alternativ med samma aktiva ingrediens utan gelatinkapslar. Prata med din läkare vid förskrivningstillfället och be dem se om det finns analoger (läkemedel med samma aktiva substans men eventuellt andra övriga ingredienser). Även om du redan fått receptet kan du be personalen på ditt apotek att byta ut läkemedlet mot en analog. Om analogen är dyrare kommer du emellertid själv att behöva betala mellanskillnaden.
De hjälpsubstanser som finns i en del mediciner, till exempel för att hålla ihop tabletter eller göra dem lättare att tas upp av kroppen kan ha animaliskt ursprung. Vanliga hjälpmedel är stearinsyra och olika fetter. Du kan be läkaren eller apotekets personal slå i FASS efter analoger utan dessa hjälpsubstanser (naturligtvis kan du också slå i FASS själv) eller själv kontakta tillverkaren för att få reda på var deras bindnings- och hjälpsubstanser kommer från.
Vanliga ljus är gjorda antingen av stearin eller paraffin eller en blandning av dem. Stearin är gjort av antingen talg eller vegatibiliska oljor. Oftast står det inte vilket ursprung stearinet har på förpackningarna, så det går inte att veta om ljusen är veganska eller inte. Paraffin är tillverkat av petroleum.
IKEA har ibland storpack med kronljus av stearin där det på förpackningen står ”100% vegetabilisk stearin” men förutom det har jag inte hittat något ställe att handla vegetabiliska stearinljus. Tips uppskattas.
Inom EU finns en förordning (nr 1007/2011) som säger att textilprodukter med delar av animaliskt ursprung måste vara märkta:
Artikel 12
Textilprodukter som innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung
Förekomsten av icke-textila delar av animaliskt ursprung i textilprodukter ska anges genom att frasen "Innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung" återges på etiketten eller märkningen av produkter som innehåller sådana delar när helst de tillhandahålls på marknaden.
Etiketten eller märkningen får inte vara vilseledande och ska vara sådan att den lätt kan förstås av konsumenten.
Denna förordning började gälla i maj 2012. Observera att det finns en övergångsbestämmelse som säger att om plaggets modell introducerats tidigare behöver det inte märkas förrän senast 9:e november 2014.
Vegankängor och grövre skor i veganmodell tillverkas till exempel av brittiska Underground. Det finns då och dåpå Shock på gågatan i centrala Malmö. Shock säljer också skor från Draven Shoes, till exempel skateskor med ganska punkig stil. Draven Shoes säger själva på sin websida att de har en del strikt veganska skor.
Om man vet sin storlek levererar Vegetarian Shoes från Storbritannien och mina senaste kängor beställde jag på det viset. Jag beställer ett par nya kängor ungefär var femte--sjunde år. Observera att just Airseal-produkterna är nästan en hel storlek för stora.
När det gäller just rättvisa villkor så är det tyvärr vanligt att kläder och tyger tillverkas under fruktansvärda villkor både för arbetare och för miljö. Se till exempel Kampanjen Rena Kläder för mer information om detta.
Det kan vara svårt att få tag på rättvisemärkta och ekologiska kläder, tyvärr. Det kan vara en poäng att i stället köpa mycket av sina kläder second hand, för att på så sätt åtminstone inte bidra till ännu fler 'orena' kläder. I Malmö finns bland annat second hand-affärerna Frälsningsarméns Myrorna, Stadsmissionen, Emmaus Björkå och Humana. De två första drivs av kristna organisationer och den sista avråder Svensk insamlingskontroll, Frivilligorganisationernas insamslingsråd (FRII) och Föreningen rädda individen (FRI) att skänka till/handla från på grund av att det ingår i den sektliknande Tvindrörelsen och att enligt rapporter väldigt lite av deras överskott går till bistånd. Det kanske du skall tänka på när du väljer vem du vill ge pengar till.
Ett intressant alternativ är att välja ekologiska fair trade-tyger och sy sina kläder själv eller låta sy upp dem. Det finns många skräddare, dock oftast ändringsskräddare, i Malmö. Kontakta dem för att få reda på vad de tycker är rimligt.
Det finns många alternativ som levererar måttsydda kläder per postorder. Några av dem har fokus på ekologi och fair trade. Ett tag fanns The Fair Tailor med tillverkning enligt fair trade i Nepal men de verkar ha försvunnit.
OBS! Om du beställer en måttsydd eller rent av en skräddarsydd kostym eller rock så lägg märke till vad knapparna är gjorda av. Är det horn? En annan viktig detalj är att mellanlägget i en skräddarsydd kostym traditionellt är gjort av tagel. Meddela skräddaren att detta inte är acceptabelt för dig.
Pågen informerar per sina websidor att den amylas (ett enzym som ibland används i brödframställning) de använder är vegetabilisk.
Jag skrev till konsumentforum vid domänen pagen.se och frågade om emulgeringsmedlet E471 i Pågens bröd och fick ett svar 2006-05-18 från ann-christin.lindstrom vid domänen pagen.se att:
E471 som vi använder i en del av våra produkter är vegetabiliskt, det är koncentrat av palm- och rapsolja.
Det här betyder alltså att de flesta av Pågens matbröd (undantaget är ett av bröden som innehåller fiskolja men det är tydligt markerat) och många fikabröd, som till exempel deras kanelsnäckor, är veganska. Observera dock att de innehåller palmolja, om vilket se ovan.
Pågens bröd finns i stort sett var som helst, till exempel på Hemköp.
Skogaholm har veganskt och ekologiskt korv- och hamburgerbröd. De går till exempel att köpa på Astrid och aporna.
Rättvisemärkt och ekologiskt kaffe finns numera från flera traditionella märken, till och med, lite ironiskt, av Nestlé-ägda Zoegas. Jag anser att det är viktigt att köpa rättvisemärkt då de som arbetar på kaffeplantager ofta har väldigt dåliga villkor.
Jag brukade länge köpa Mut Vitz både för att det är ett gott kaffe och för att stöda Mut Vitz-kooperativet och därmed zapatisterna (EZLN) i Mexico. Föreningen som står för importen har nu döpt om sig och importerar numera inte bara från Mut Vitz, utan också från flera andra zapatistiska kooperativ. Efter omorganisationen heter föreningen K'inal.
I Malmö finns K'inals kaffe på Ronnebygatans Ekologiska livs. Jag tycker dock inte att K'inal fungerar särskilt bra med malmövattnet.
Goda rättvisemärkta alternativ är också Löfbergs mörkrostade variant eller Arvid Nordquist Classic Reko, som jag tycker passar bra med Malmös kalkhaltiga vatten. Alla finns till exempel på Malmborgs, Hemköp och Astrid och aporna.
Ölsorter bryggda i den svenska öltraditionen är normalt veganska. Samma sak gäller den tyska och tjeckiska traditionen. Notera dock att det finns svenska bryggerier som brygger enligt den anglosaxiska traditionen, till exempel Dugges bryggeri, som alltså inte gör veganskt öl.
I den anglosaxiska öltraditionen (framförallt ale och stout) är det vanligt att man använder husbloss (engelska ”isinglass”) för att klara ölet. Husbloss är ett fint gelatin av fisk. I en del fall använder man också vanlig gelatin för klarningen. Det finns också specialfall, till exempel milk stout, där man använder laktos i ölet.
Tyvärr betyder alltså detta att till exempel inga produkter från Guinness är veganska, eftersom Guiness använder husbloss till alla sina produkter.
Geraint Bevan har gjort en lång lista med veganska öler:
http://www.enchant.me.uk/Vegetarian_beers.html
I listan finns också cider och vin. Geraints lista har några år på nacken nu och han tipsar om att det finns en modernare lista här:
Norska Nøgne Ø låter per e-post (2007-12-12) från chefbryggaren Kjetil Jikiun, post vid nogne-o.no, meddela:
Jeg kan forsikre deg om at alle våre øl er vegane. Vi bruker et klarningsmiddel som er laget av sjøgress (Irish Moss).
Enligt kundtjänst på Carlsberg Sweden (kontrollerat 2006) är inget av deras öl klarade med husbloss eller några andra animaliska ingredienser. Detta är verifierat per mail från deras kundkontakt. Jag frågade framförallt eftersom de har en del ale och stout, speciellt Carnegie Porter, i sitt sortiment.
Förutom Carnegie och de kända Carlsberg-märkena äger Carlsberg Sweden också Pripps och Falcons alla märken.
Gamla Slottskällans bryggeri i Uppsala låter via sladdpost från bryggmästaren Jonas Pers meddela att ”De stabiliseringsmedel vi använder är mineralbaserade och kommer således inte (från) en 'fiskprodukt'. /.../ Tidigare använde vi ett lim till etiketterna vilket hade vissa beståndsdelar från djurriket (okänt vad och vill inte veta...). Detta lim härsknade/ruttnade ganska snabbt så det är sedan 4 år utbytt mot ett lim utan dessa komponenter.”
Jag hade tidigare ett antal viner som jag själv hade kontrollerat med vinhusen listade nedan. De uppgifterna är föråldrade och en del vinhus har tyvärr ändrat sina processer. Jag kan inte längre gå i god för att den tidigare informationen stämmer och väljer därför att ta bort den.
Vin klarnas ofta med animaliska ingredienser som äggvita (albumin), gelatin eller casein, som kommer från mjölk. Det går dock alldeles utmärkt att klarna drycken med till exempel bentonitlera i stället. Tyvärr brukar vinhusen sällan säga vad de använder för klarningsämne.
Somliga vinhus klarnar inte drycken alls och brukar då ibland skryta om det på etiketten. Klarning heter ”fining” på engelska. Filtrering (filtering) är en annan sak men många vinhus som skryter på etiketterna om minimal hantering brukar skriva att det varken klarnats eller filtrerats. Ofta står det till exempel “unfined and unfiltered”.
Tyvärr är det nästan uteslutande de lite dyrare vinerna som har den här sortens markering, å andra sidan brukar de också vara väldigt goda.
Geraint Bevans lista täcker också vin. Ingen av vinerna där har jag hittat på Systembolaget. Vegans are From Mars har också en lista på viner men väldigt få av dem finns på svenska Systembolaget.
Barnivore är den i mitt tycke bästa listan.
De uppenbara icke-veganska spritdryckerna är förstås de som blandats med ägg eller mjölk, som till exempel ägglikörer, Baileys och liknande. De är lätta att undvika.
Lite värre är det med filtreringen av spritdrycker. Det brukar ibland göras med aktivt kol och det är svårt att veta om det är benkol som använts för att göra det aktiva kolet. Jag tror det är ganska ovanligt nu för tiden och enligt ett tips från Andreas Bengtsson så filtreras överhuvudtaget inte industriellt framtagen alkohol längre. I stället använder man kolonndestillering, ”en fysisk/kemiskt filtersätt som plockar ut spritmolekyler ur mäsk beroende på dess relativa vikt som ånga.”
En del producenter av spritdrycker (Silent Sam Vodka) skryter med att de filtrerar sin produkt genom silkestyg! Vips blev det icke-veganskt.
Whisky lagras ofta i fat som tidigare använts i sherryproduktion. Sherryn i sig kan ha klarats med hjälp av animaliska produkter, precis som vilket vin som helst. Exakt när klarningen äger rum i produktionen vet jag inte.
Huruvida just den sherryn som faten kom från har klarnats har nog inte ens whiskytillverkarna själva koll på, eftersom de vanligen inte har något med sherryproduktionen att göra.
Väldigt mycket smågodis innehåller gelatin som en stor ingrediens förutom socker. Gott och blandat från Leaf är ett undantag vad gäller gelatin men då är i stället vissa godisbitar behandlade med bivax och färgen i de röda bitarna är från krossade löss (120, karminsyra). Kung Markatta distribuerar veganskt smågodis på påsar. Astrid och aporna säljer några av dem.
Jag är mycket förtjust i Pandalakrits och alldeles speciellt deras körsbärslakrits. De har också den goda smaken att faktiska skriva ”suitable for vegans” på sina påsar!
Mycket choklad som säljs i vanliga butiker är mjölkchoklad och förstås inte vegansk. Finare mörk choklad är ofta vegansk men har ibland vanligt smör eller smörfett bland ingredienserna. Läs innehållsförteckningen noga!
Choklad och kakao dras också med stora problem vad gäller arbetsförhållanden för de som odlar och skördar kakaobönorna. Det används också mycket växtgifter i odlandet. Här kan rättvisemärkning vara en extra god guide.
Företaget Green and Black's har choklad från ekologiskt odlade kakaobönor. De har också rättvisemärkta produkter. De finns till exempel på Hemköp och Astrid och aporna. Notera att inte alla G & B:s chokladkakor är veganska.
Det brittiska företaget Plamil Foods har veganska ckokladkakor, även vegansk ersättning för mjölkchoklad.
Den kända franska chokladtillverkaren Valrhona har också några ekologiska chokladkakor, till exempel den veganska Cao Grande med 70% kakao.
Bland chips och liknande finns det förvånansvärt få veganska alternativ. Alla potatischips som bara är saltade är veganska av de jag sett men så fort det är mer avancerade kryddblandningar förekommer ofta mjölksocker (laktos) eller köttarom (Vad nu det är för något. En ester? Något från riktigt kött? Någon som vet får gärna berätta för mig.).
Förvånansvärt få chips kommer från ekologiskt odlad potatis. De godaste ekologiska chips jag hittat är Gårdschips. De finns ibland på Ica Söder i Malmö.
Choklad: Du kan hitta Green & Black's och Plamils produkter på Hemköp, Astrid och aporna och Gottelisa. Valrhonas ekologiska choklad (bara två av alla deras kakor) finns till exempel på Ahlgrens konfektyr på gågatan.
Av någon anledning är Plamils chokladkakor gömda borta på hyllan för laktosfria produkter på Hemköp.
Smågodis: Gottelisa har föredömligt nog en komplett innehållsförteckning på allt sitt lösgodis.
Det går ofta att boka något som flygbolagen kallar ”Western (Non-Dairy) Vegetarian (VGML)” eller ”non-dairy vegetarian food”. Tyvärr fungerar detta inte alltid i praktiken. Med Lufthansa har jag väl på planet fått reda på att det inte går att boka någon särskild mat för just den flighten. Med Quantas har jag i stället fått äggprodukter vid ett tillfälle, trots VGML-bokning.
Det är antagligen lite säkrare att först boka ”non dairy vegetarian food” och sedan direkt ringa till flygbolaget och berätta för dem vad du har bokat och dubbelkolla att det fungerar på just den flighten. Notera att flera flygbolag vanligen reserverar sig med att inte garantera ”special meals” så planera ändå för att ta med dig något ätligt.
Tänk på att du antagligen inte kommer in på säkerhetsområden med något som ens liknar en vätska nu för tiden, så det måste vara ganska solid mat i din matsäck. Jag har lyckats komma igenom med en linsgryta blandad med cous-cous, till exempel, men säkerhetsvakten tittade mystiskt på mitt kexpaket(!) efter att ha rotat igenom min väska...
Vegan Society. Storbritanniens veganförening. Världens äldsta veganförening. Massor av praktiska tips.
Happy Cow. Vegetarisk restaurangguide för hela världen.
Vegankrubb. Blog.
Djurens rätt. Största djurrättsföreningen i Sverige med 36000 medlemmar.
Djurrättsalliansen. Icke-kompromissande djurrättsförening.
Vegan nu! Webcommunity.
The Postpunk Kitchen. Matlagnings-TV. Recept.
Filosofen Peter Singer. Känd utilitaristisk förespråkare för djurens frigörelse och veganism.
Peter Singer-samling på Pablo Stafforinis Utilitarian Philosophers.
The Secret Society of Vegans. Kläder, stickers och tygmärken.
Vegan Göteborg. Imponerande samling vegantips för boende i och besökande till Göteborg.
Vegan Malmö. Malmöguide för veganer.
Vegan Skeptic. Utmärkt blog som går igenom diverse konstiga myter om veganism och krossar eventuella konstiga kopplingar till new age (”rhymes with sewage”).
Skeptical Vegan. Blog driven av en vegan som handlar mer allmänt om pseudovetenskap och kvacksalveri men då och då också nämner vegansk kost.